Vad orsakar hunger?


Världen producerar tillräckligt med mat för att föda hela jordens befolkning på 9 miljarder människor. Ändå går en av åtta människor på planeten till sängs hungrig varje kväll. I vissa länder är ett av tre barn underviktigt. Varför existerar hunger?

ROM- Det finns många orsaker till förekomsten av hungern i världen och de hänger ofta ihop. Här är sex av orsakerna som vi tycker är viktiga.

Fattigdomsfällan
Människor som lever i fattigdom har inte råd till näringsrik mat för sig själva och sina familjer. Detta gör dem svagare och minskar deras möjlighet att tjäna pengar som skulle hjälpa dem att ta sig upp ur fattigdom och hunger. Detta är inte bara ett problem som människor behöver hantera för stunden: när barn är kroniskt undernärda, eller "växthämmad", så kan detta påverka deras framtida inkomster, och de döms således tidigt till ett liv i fattigdom och hunger.

I utvecklingsländer har bönder ofta inte har råd med frön och de kan därför inte plantera de grödor som skulle livnära deras familjer. De måste kanske odla grödor utan att ha tillgång till de verktyg och gödningsmedel som de behöver. Andra har ingen mark, inget vatten eller ingen utbildning. Kort sagt, de fattiga är hungriga och deras hunger låser fast dem till fattigdom.

Bristen på investeringar i jordbruket
Alltför många utvecklingsländer saknar fundamental jordbruksinfrastruktur, såsom tillräckligt med vägar, lagringsanläggningar och bevattningsteknik. Resultatet är höga transportkostnader, brist på lagringmöjligheter och opålitlig vattentillgång. Allt detta bidrar till att begränsa jordbrukets avkastning och människors tillgång till mat.
Genom att investera i förbättrad hantering av marken, genom att använda vatten mer effektivt och genom att skapa mer motståndskraftiga frötyper kan stora förbättringar nås.

Forskning från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, visar att investeringar i jordbruket är fem gånger mer effektiva för att minska fattigdom och hunger än investeringar i någon annan sektor.

Klimat och väder
Naturkatastrofer som översvämningar, tropiska stormar och långa perioder av torka blir allt fler - med katastrofala konsekvenser för de fattiga i utvecklingsländer.

Torka är en av de vanligaste orsakerna till matbrist i världen. Under 2011 orsakade återkommande torka missväxt och stora förluster av boskap i delar av Etiopien, Somalia och Kenya. Under 2012 uppstod en liknande situation i Sahelområdet i Västafrika.

I många länder förvärrar klimatförändringarna redan ogynnsamma naturförhållanden. Allt mer är världens bördiga jordbruksmark hotas av erosion, försaltning och ökenspridning. Människans avskogning accelererar erosionen av mark som hade kunnat användas för att odla livsmedel.

Krig och människor på flykt
Över hela världen stör konflikter genomgående odlingar och livsmedelsproduktionen. Strider tvingar också miljontals människor att fly från sina hem, vilket leder till hungerkriser när de fördrivna blir utan medel för att kunna försörja sig själva. Konflikten i Syrien är ett aktuellt exempel.

I krig blir mat ibland ett vapen. Soldater svälter motståndare till underkastelse genom att beslagta eller förstöra mat och boskap och systematiskt fördärva de lokala marknaderna. Fält görs till minfält och brunnar blir förorenade, vilket tvingar jordbrukare att överge sin mark.

Den pågående konflikten i Somalia och Demokratiska republiken Kongo har bidragit avsevärt till antalet hungriga i de två länderna. Som jämförelse är hunger på reträtt i mer fredliga delar av Afrika, så som i Ghana och Rwanda.

Instabila marknader
Under de senaste åren har priset på livsmedel varit mycket instabilt. Livsmedelspriser som åker berg- och dalbana gör det svårt för de allra fattigaste att få kontinuerlig tillgång till näringsrik mat. De fattiga behöver ha tillgång till tillräckligt med mat under hela året. Pristoppar kan göra att mat blir utom räckhåll under vissa perioder, vilket kan få konsekvenser för små barn.

När priserna stiger, byter konsumenter ofta till billigare, mindre näringsrik mat, vilket ökar riskerna för brist på mikronäringsämnen och andra former av undernäring.

Matsvinnet
En tredjedel av all producerad mat (1,3 miljarder ton) konsumeras aldrig. Detta matsvinn innebär en missad möjlighet att förbättra den globala livsmedelsförsörjningen i en värld där en av åtta går hungrande.

Att producera denna mat förbrukar också värdefulla naturresurser som vi behöver för att föda människor på hela planeten. Varje år slukar de livsmedel som produceras men som inte äts upp, en volym av vatten som motsvarar det årliga tillflödet till floden Volga i Ryssland. Att producera denna mat adderar också 3,3 miljarder ton växthusgaser till atmosfären, med konsekvenser för klimatet och, slutligen, för livsmedelsproduktionen.

 

Omkretsen på flickans överarm visar att hon är undernärd – hon har inte fått tillräckligt med näring för att kunna växa upp med god hälsa. Undernäring och felnäring är en viktig dimension av den globala hungern. Det är också en central aspekt av ”The Zero Hunger Challange”, som lanserats av FN:s generalsekreterare för att mobilisera världen mot orsakerna till hunger. (Copyright: WFP/Rein Skullerud)

 

Vill du veta mer om hunger? Gå till http://sv.wfp.org/hunger.