BANGLADESH REGERING OCH WFP HJÄLPER EXTREMT FATTIGA HUSHÅLL ATT BÄTTRE HANTERA EFFEKTERNA FRÅN KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

Publicerad 24 januari 2017

DHAKA/KÖPENHAMN – Sannolikheten att människor säljer sina tillgångar, skuldsätter sig, eller hoppar över måltider när deras liv påverkas av effekterna av klimatförändringarna är mindre om de har fått ta del av ett enkelt utbildningspaket i kombination med ekonomiskt bidrag. Detta har visats i en ny studie. 

Studien som lanserades i söndags utvärderar ett gemensamt program som genomförs av Local Government Engineering Department (LGED) och FN:s livsmedelsprogram (WFP) för att hjälpa landsbygdsbefolkningar att hantera effekterna av klimatförändringarna. Programmet riktar sig mot extremt fattiga, vilka är särskilt sårbara inför dessa risker. Studien finner att det är mindre sannolikt att de som har deltagit i utbildningsprogrammet kommer att anta negativa överlevnadsstrategier jämfört med de som inte har deltagit.

På grund av  sina lågt liggande kustområden och alltmer extrema väderförhållanden som cykloner, översvämningar och torka, är Bangladesh ett av de länder i världen som är värst utsatta för naturkatastrofer och effekterna av klimatförändringarna. Stora delar av befolkningen lever fortfarande med oroväckande låga nivåer av livsmedelssäkerhet, särskilt bland de extremt fattiga som saknar möjlighet att förebereda sig inför en naturkatastrof.

Programmet ”Enhancing Resilience to Natural Disasters and the Effects of Climate Change” började år 2011 som ett gemensamt initiativ mellan Bangladesh regering och WFP. Programpaketet för deltagarna innehåller infrastruktursutveckling, utbildning om katastrofberedskap, kapacitetsutveckling, utbildning i företagsutveckling, samt ett investeringsbidrag till kvinnor.

”Våra resultat är mycket positiva”, säger Christa Räder, WFP:s representant och landdirektör i Bangladesh. ”Nu har vi en mycket bättre förståelse för vilka slags program vi måste leverera för att familjer ska kunna undvika att anta negativa överlevnadsstrategier efter en naturkatastof.”

”Vi vill stärka motståndskraften hos vår befolkning och detta är en viktig studie då den ger oss bevis på hur detta kan uppnås,” sade Md. Shah Kamal, statssekreterare vid departementet för katastrofhantering och bistånd.

Utvärderingen visade att programmets deltagare har en bättre motståndskraft än de personer från liknande demografiska förhållanden som inte deltog i programmet. Programmets deltagare och deras hushåll har 15-16 procent lägre sannolikhet att anta negativa överlevnadsstrategier när de drabbas av katastrofer såsom översvämning eller förlust av boskap. Studien visar även att de hushåll som deltog återhämtade sig mycket snabbare från de mest förekommande typerna av katastrofer (allvarlig sjukdom, cyklon, förlust av boskap och översvämning). Slutligen visade studien att programdeltagarna hade ett statistiskt signifikant högre inkomstnivå än de som inte deltog. De hade också en tendens att ha fler besparingar och färre lån.

Utvärderingen gjordes på uppdrag av WFP och genomfördes av ett externt forskarlag från ”The International Centre for Tropical Agriculture” (CIAT) och ”The Development Research Initiative” (DRI). Hela rapporten kan läsas här. Studien är en del av ”The Climate Adaption Management and Innovation Initiative” (C-ADAPT) som verkar för att ta fram en kunskapsbas om hur klimatförändringar påverkar livsmedelssäkerheten, vilket ska ligga till grund för programutveckling och beslutsfattning. C-ADAPT finansieras genom stöd från Sveriges regering.  

 

#                              #                                 #

 

FN:s livsmedelsprogram, WFP, är världens största humanitära organisation som bekämpar hunger över hela världen, leverera livsmedelsassistans i nödsituationer och arbetar för att stärka samhällens näringssituation och bygga motståndskraft. Varje år bistår WFP cirka 80 miljoner människor i omkring 80 länder.

Sverige är bland WFP’s viktigaste multilaterala givare. Multilaterala stöd ger WFP flexibilitet och gör det möjligt för WFP att agera snabbt och effektiv när katastrofer inträffar, finansiera försummade kriser och säkra att hjälpen når fram till de som behöver den som mest.