Astrid från Danmark är JPO på WFP i Sydsudan

Publicerad 18 november 2016

För 28-åriga Astrid Harbo från Danmark är JPO-programmet (Junior Professional Officer) en unik möjlighet till att få bli introducerad till FN-systemet och en framtid inom den humanitära sektorn. Hon berättar här om sitt jobb som ledare och koordinator för FN:s Livsmedelsprograms (WFP) program Food for Asset i Juba, Sydsudan.


Foto: WFP/Astrid Merete Harbo
 

"Man vet aldrig vad nästa dag kommer att ge"


Vad består ditt jobb av?

I Sydsudan är jag ansvarig för att leda och koordinera aktiviteter inom WFP:s Food for Asset-program. WFP är en ledande aktör inom det humanitära arbetet, men är också en större och större aktör i den mer långsiktiga utvecklingen i de lokalsamhällen där vi är närvarande på grund av tidigare insatser. I de områden där förhållandena tillåter det, provar vi i allt högre grad att övergå till ’conditional food assistance’. Det betyder att utdelningen av mat sker under förutsättning att lokalbefolkningen engagerar sig i särskilda aktiviteter. I samarbete med dem identifierar vi de aktiviteter som kan öka deras stabilitet, så att de kan undgå att bli beroende av nödhjälp i framtiden. På grund av den ostabila livsmedelssituationen har vi under 2016 gett mycket stöd till lokalbefolkningens odling av grödor och grönsaker. Därutöver blir många samhällen avskurna från tillgången till dagliga förnödenheter, skolgång och läkarhjälp under regnsäsongen och därför hjälper vi dem också med att bygga upp vägar, skolor och brunnar. Infrastrukturen härnere är en stor utmaning och de transportmöjligheter som vi därhemma betraktar som något naturligt är en daglig kamp for sydsudaneserna i de mest avlägsna områdena.

Varför valde du att arbeta för en humanitär organisation?

Under mina utbytesstudier i Australien hade jag möjlighet att arbeta med ett projekt om urbefolkningars rättigheter till naturresurser i Indien. Det väckte mitt intresse för att kombinera utveckling av lokalsamhällen i utvecklingsländer med en hållbar förvaltning av naturresurserna. Efter att ha besökt Haiti några år efter jordskalvet i 2010 kunde jag inte släppa tanken om att få arbeta i ett krigs- eller katastrofdrabbat land, där hjälpen är riktad till världens mest utsatta och där man måste tänka helhetsorienterat med den politiska situationen i åtanke.

WFP:s styrka är dess tydliga närvaro i de områden som drabbats hårdast av krig och naturkatastrofer, samt organisationens fältnärvaro, vilket ger god insikt i den verklighet som de vi hjälper befinner sig i och bättre möjlighet att bemöta dem. Därför tvivlade jag inte en sekund när jag fick erbjudandet om att få komma till Sydsudan med WFP. Det var en unik möjlighet till att få bidra till utvecklingen i ett land som har haft ett inbördeskrig under årtionden. För mig har det varit lite överväldigande att jobba under så intensiva omständigheter, men det har därför också varit mycket meningsfullt och ett rent privilegium att få arbeta tillsammans med sydsudaneserna.

Hur är det att jobba som JPO?

JPO-programmet är en unik möjlighet till att få bli introducerad till FN-systemet och en framtid inom den humanitära sektorn. WFP gör mycket för att introducera oss till organisationen och hjälpa oss vidare i systemet efter våra tre år som JPO. Man lär sig att ingå i en multikulturell miljö med många möjligheter till att möta människor med olika bakgrund, vare sig man hamnar på fältet eller får arbeta på kontor. Min far är dansk och min mor är från Holland och det har varit en fördel att jag är van att se på saker och ting med lite olika perspektiv, men det har likväl varit avgörande för mig att jag har haft bra relationer till mina kolleger, vars erfarenhet jag har kunnat dra på.
 


Foto: WFP/Liyuan Xiao

Hur ser en normal arbetsdag ut för dig?

Jag har min bas i Sydsudans huvudstad, Juba, där jag koordinerar aktiviteter inom vårt Food for Asset-program. Det betyder att jag får vara delaktig i arbetet med att lägga enhetens strategi och i koordineringsmöten, men också att jag får jobba på fältet. Jag försöker att komma ut på fältet så mycket som möjligt, då det är där allt vårt arbete kommer upp till en högre nivå. Därutöver har de sydsudanesiska kvinnorna berättat att de sätter ett stort värde i att få besök från kvinnor, då de flesta av mina kollegor är män.

Vad har varit din största utmaning?

I juli 2016 utbröt en konflikt i Juba mellan regerings- och oppositionsstyrkor, vilket har eskalerat stridigheterna och ökat övergreppen på civilbefolkningen. Oppositionsstyrkorna hade deras bas nära vårt läger och mina kollegor befann sig därför mitt i skjutelden, då konflikter pågick i huvudstaden. De fördes ner i bunkrar då krigshelikoptrar flög över vårt läger och vilseledda kulor hamnade innanför våra murar. Våra sydsudanesiska kollegor har förlorat familjemedlemmar och samtidigt som arbetet här fortsätter märker man av en ny typ av nervositet och intensitet som inte var där förut. Många har flytt och staden är i stort sett tom.
 


Foto: WFP/Latip Macapintal

Var ser du dig själv om tio år?

I mina ögon är en av fördelarna med att arbeta i en humanitär organisation att man inte vet vad nästa dag kommer att ge. Planen var att jag skulle bli kvar i Sydsudan i två år och därefter göra mitt tredje år som JPO i ett annat land. På grund av oroligheterna i Juba har jag blivit förflyttad till Libanon, där jag ska arbeta med någorlunda liknande arbetsområden. Det är därför svårt att spå om framtiden, men jag hoppas att jag kan vara med om att få bidra till att skapa utveckling och tillväxt hos sårbara grupper genom ett hållbart utnyttjande av naturresurser.

Vilka råd har du till andra som skulle vilja arbeta i en internationell humanitär organisation?

Det är många som har frågat mig om vad det är jag gör hos WFP när jag har en naturförvaltningsbakgrund. Jag tror däremot att det har varit en fördel för mig att ha en teknisk bakgrund, eftersom jag inom ett konkret ämnesområde kan bidra både till att utveckla strategiska riktlinjer, samt ansvara för dess genomförande.

Om man studerar eller precis har tagit examen och gärna vill jobba inom en humanitär organisation, så kan jag rekommendera att man tar alla chanser man kan få, utan att nödvändigtvis veta var någonstans det bär av, och skaffar sig erfarenhet från utlandet. Under mina studier gjorde jag utbytesstudier i Australien och skrev min masteruppsats i Tanzania. Då jag som färdigutbildad inte hittade ett jobb åkte jag till Ghana, där jag jobbade för en lokal NGO. Om jag inte hade haft ett dokumenterat reellt intresse för att arbeta i ett utvecklingsland hade jag nog inte fått jobbet som JPO.

Det är intensivt att jobba i en kontext som Sydsudan, så man får inte vara rädd för utmaningar och man måste lita på sin egen magkänsla. Arbetet tar upp en hel del tid och kommer man som nyutbildad, så kan det vara en överväldigande upplevelse. Man måste därför gå in i det helhjärtat! Gör man det, så får man i gengäld oändligt många upplevelser och jag är motiverad till att gå till jobbet varje morgon.

WFP och JPO-programmet

Junior Professional Officer (JPO) är ett FN-program som sträcker sig över alla system och sponsras av donatorer. Programmet inrättades 1961 som lanserades i WFP 1985. JPO-programmet ger värdefull arbetslivserfarenhet och utbildningsmöjligheter för unga och motiverade yrkesverksamma som är intresserade av en karriär inom internationellt utvecklingsarbete. De nuvarande JPOerna hjälper våra landskontor runt om i världen samt huvudkontoret att utföra WFP: s mandat inom ett brett spektrum av områden, såsom tryggad livsmedelsförsörjning, sårbarhetsanalys och kartläggning, policy, skolmat, näring, beredskap och nödhjälp, inköp, logistik, uppföljning och utvärdering, partnerskap med regeringar, privat sektor och andra organisationer, samt finans och kommunikation. Läs mer om JPO-programmet här. 

Sverige och JPO-programmet

Sveriges regering sponsrar WFP:s JPO-program. Mellan 2005 och 2016, finansierade Sverige 8 JPOs som jobbade för WFP. WFP har för närvarande två svenska JPOs, en i Rwanda och en i Elfenbenskusten. Ytterligare information om svenska JPO-programmet finner du här.