Katastrofhjälp

Katastrofer är bland de främsta orsakerna till hunger och felnäring i världen. Deras effekter leder till förlust av liv och försörjning, förstörelse av hem, skador på produktiva tillgångar och infrastruktur och minskad tillgång på mat och vatten. De strategier som drabbade människor använder för att hantera effekterna av en katastrof – som att minska sina måltider, sälja boskap och verktyg och att inte kunna låta sina barn gå i skolan – kan ha långvariga effekter och fånga dem i återkommande cykler av hunger och fattigdom.



För World Food Programme (WFP) är arbetet med att förebygga, mildra och förbereda sig för katastrofer en viktig del av mandatet att bekämpa hungern i världen. Faktum är att WFP:s landprogram arbetar med specifika åtgärder för att hantera riskerna för klimatkatastrofer och mildra deras återverkningar på livsmedelsförsörjningen. Mycket mer behöver dock göras med tanke på att antalet katastrofer orsakade av naturrisker ökar över tid. Som en förlängning av denna trend har klimatrelaterade katastrofer ökat, med 334 katastrofhändelser per år 2000-2019 jämfört med 182 händelser per år 1980-1999.



Klimatförändringarna förväntas påverka katastrofrisker genom den möjliga ökningen av väder- och klimatrisker; och genom den ökade sårbarheten hos samhällen för naturrisker till följd av ekosystemförstöring, minskad tillgång på vatten och mat och förändringar i försörjningsmöjligheterna. 



WFP:s policy för katastrofriskminskning och -hantering förbinder organisationen att förebygga akut hunger och investera i katastrofberedskap och riskreducerande åtgärder. Sedan 2011 har denna policy väglett WFP:s åtgärder för att stödja implementeringen av det internationella FN-ramverket för katastrofriskminskning, Sendai-ramverket, på global nivå, regerings- och samhällsnivå.



WFP stöder aktiviteter som minskar katastrofrisken i samhällen, samtidigt som de förbättrar deras livsmedelssäkerhet. Dessa inkluderar mark- och vattenvård, utveckling av översvämningsskydd och dräneringsinfrastruktur, konstruktion av gemensamma dammar och reservoarer och terrassering av sluttningar som är utsatta för erosion och jordskred.