Skip to main content

Inget slut på världshungern utan ett slut på konflikter, varnar WFP

Ett vapen i krig eller ett verktyg för fred?
, FN:s World Food Programme

Gör livsmedel ett verktyg för fred istället, uppmanar WFP:s verkställande direktör.

Av: Simona Beltrami.

För att markera den internationella fredsdagen är World Food Programmes (WFP) verkställande direktör David Beasley tydlig: "Det finns inte två vägar att gå — vi kan inte få ett slut på hunger utan att också få ett slut på konflikter".

Världen står på gränsen till en hungerpandemi. Effekterna av coronaviruset hotar att fördubbla antalet akut hungriga människor till 270 miljoner — och de som drabbas allra hårdast är de som lever i konfliktdrabbade områden.

Enligt Global Report on Food Crises 2019 lever omkring 74 miljoner människor som står inför akut hunger i 21 länder som är drabbade av konflikter och otrygghet. Samma gäller för nästa 80 procent av de barn som på grund av kronisk felnäring är hämmade i den fysiska utvecklingen i förhållande till deras ålder (s.k. "stunted").

1*ff9melLoB997Vi8lhrd85w.jpeg
I krigshärjade Jemen är nästan 50 procent av all barn hämmade i den fysiska utvecklingen på grund av felnäring. Foto: WFP/Mohammed Awadh.

Områden som är särskilt angelägna inkluderar delar av Jemen, Sydsudan, nordöstra Nigeria och centrala Sahel i Västafrika. Även om kollektiv handling kan ha avvärjt hungersnöd i år, finns det inga garantier att problemet inte kan komma tillbaka under 2021.

Jemen är nu väl inne på sitt femte år av konflikter och landet korsas av 40 olika frontlinjer — fler än någonsin förut. Tillsammans med nästan fullständig kollaps av ekonomin och oförmågan för landets bräcklig hälsoinfrastruktur att hantera spridningen av coronaviruset, driver den här upptrappningen av konflikt landet på gränsen till en katastrof.

"Under 2018 larmade vi om att Jemen höll på att falla in i hungersnöd och det var endast tack vare skarpa åtgärder från givare och humanitära organ som vi kunde förhindra det", säger Beasley. "Två år senare har alla svårvunna förbättringar som vi lyckades uppnå helt utplånats och landet är återigen vid en tippningspunkt".

Tolvåriga Amina, vars familj tvingades fly från sitt hem i Hodeidah för att söka skydd i Jemens huvudstad Sanaa, gav nyligen ett starkt vittnesmål om livet i en krigszon till ett WFP-team: "Kriget kan komma åt dig på många sätt. Det är inte bara bombningarna. Människor lider när deras hem tas ifrån dem. Människor dör av hunger och det finns inte tillräckligt med vatten." Hon tillade också: "Det som oroar mig är om kriget endast kommer fortsätta i framtiden. Det kommer vara min framtid".

1*4TlS5VnmlYBnYfm7hZ9HIA.jpeg
"Jag var sju år när kriget startade. Jag förväntade mig inte att det skulle hända. Allting förändrades. Vi kände rädsla", minns tolvåriga Amina från Jemen. Foto: WFP/Mohammed Awadh.

"Unga Aminas dröm är att stiderna ska få ett slut och att Jemen ska bli fredligt igen", säger Beasley. "Och det här hör jag gång på gång när jag reser till krigshärjade länder. Människor berättar om hur de oroar sig för att inte ha tillräckligt med mat för att mätta sina familjer, men det de oftast ber om är fred. De vet att utan fred kommer de inte kunna odla på sina marker, skicka sina barn till skolan eller bygga en framtid för sina samhällen".

"Vi måste agera nu för att fostra fred och få ett slut på våldsamma konflikter", fortsätter Beasley och noterar att "det är enda sättet för att förhindra miljontals kvinnor, barn och män att drabbas av hunger och för att spara världen miljarder dollar i humanitärt livsmedelsstöd varje år".

Mer än 80 procent av resurserna som efterfrågats av FN:s humanitära vädjanden de senaste åren har handlat om att kunna agera i konfliktsituationer.

Brist på livsmedel på grund av konflikt är ett väletablerat faktum. Men det motsatta är också sant. Livsmedelsbrist kan spä på redan existerande sociala spännningar, ge bränsle åt missnöje och ge ytterligare anledningar för extremistgrupper — vilket kan utlösa eller förvärra konflikter.

Ännu värre är att trots att det inte är tillåtet under internationell humanitär rätt (vilket reglerar hur konflikter får föras) är användandet av livsmedel som vapen i krigsföring fortfarande utbrett.

"Livsmedel kan dock vara ett kraftfullt verktyg för att bygga fred", säger Beasley.

WFP:s utvecklingsinsatser har fokus på att förändra livet till det bättre för miljontals människor och kan hjälpa till att minska spänningar som skulle kunna eskalera och leda till konflikt. Exempel på detta är Food Assistance for Assets Programmes där deltagare får stöd för att täcka deras livsmedelsbehov samtidigt som de bygger och återställer samhällsinfrastruktur som vägar, vattenresovarer eller bevattningssystem.

I Kirgizistan, där tvister över naturresurser vid den södra gränsen till Tadzjikistan är allmänt känt som en källa till konflikter, har WFP engagerat lokalsamhällen till att återbygga bevattningskanaler och rörledningar i omstridda områden. Det resulterade i en ökning i vattenförsörjning och jordbruksproduktivitet, vilket i sin tur hjälpte till att förhindra konflikter över vattenresurser mellan samhällsgrupper.

I en handfull länder är före detta soldater inkluderade i jordbruket och andra försörjningsprojekt för att stärka deras återintegrering i samhället och främja en starkare känsla av gemenskap. Exempel inkluderar Colombia, Poolregionen i Republiken Kongo, och som nyligast den konfliktpräglade och autonoma Bangsamoro-regionen på Filippinerna. Där uppmanas föredetta stridande att bli skogsvaktare och delta i jordbruksaktiviteter under gemensam ledning från lokala myndigheter och WFP.

"Fred och tryggad livsmedelsförsörjning går hand i hand", säger Beasley. "Utan politisk handling för att få ett slut på krig och för att främja stabilitet — samt handling på lokal nivå för att få bukt med grundläggande orsaker för konflikter — finns det ingen chans att uppnå målet för ingen hunger".