Tio siffror som förklarar rohingya-krisen och vad som görs åt den

1. 706 000 rohingyer har flytt Myanmar sedan armén, efter attacker från rohingya-separatister, gick emot det allt större statslösa samhället. Rapporter innehåller uppgifter om mord, våldtäkter och hela byar som satts i brand.
2. 918 000 rohingyer lever nu i läger runt staden Cox's Bazar i Bangladesh. Vissa av dessa hade redan flytt från förföljelse vid tidigare tillfällen. Flyktinglägret Kutupalong är idag det största i världen. Ett redan känsligt ekosystem har nu ytterligare förstörts av avskogning.
3. 80 procent av de som sökt tillflykt i Bangladesh är kvinnor och barn. Fertiliteten är hög bland rohingyer och barngiftemål är vanligt förekommande. Att gifta bort unga flickor ses ibland som ett sätt att avvärja våld och sexuella övergrepp, samt som en väg för att se till att flickorna får tillräckligt med mat.
4. 80 procent av rohingya- flyktingarna förlitar sig helt på humanitärt bistånd. 1,3 miljoner människor är i behov utan någon form av bistånd. Flyktingarna är nu fler än lokalbefolkningen och deras närvaro sätter press på redan knappa resurser. Turismen har nästan helt försvunnit i vad som brukade vara en region med långa vackra stränder och svårslagna skogar med elefanter.
5. 866 000 flyktingar får nu en blandning av livsmedelsassistans i faktisk mat och via elektroniska matkuponger från FN:s World Food Programme (WFP). De elektroniska matkupongerna stöttar marknaden och ökar flyktingarnas valfrihet. Men kostnaden på 7,3 miljoner svenska kronor om dagen gör att WFP behöver mer än 1 miljard kronor för att kunna fortsätta med assistansen fram till januari 2019.
6. 1068 lärocentrum utbildar fler än 100 000 barn i lägren. Eleverna får varma måltider och högenergiskex. I humanitära katastrofer, men också i fattigare länder, hjälper skolmåltider att få barnen till skolan men lättar också familjers ekonomiska situation.
7. 100 000 flyktingar har blivit allokerade till grannön Bhashan Char. Det var på uppdrag av den bangladeshiska regeringen för att minska trycket på Cox's Bazar. Humanitära organisationer har inte motsatt sig idéen, men understrukit att förflyttningarna måste ske frivilligt.
8. 212 000 hushåll, nästan alla flyktingar, har getts paket för att uppgradera hushållen för att motstå de kraftiga monsunregnen. Konstruktionen av bättre skydd som håller för de starka vindarna har påbörjats.
9. 88 % av risfälten i staten Rakhine i Myanmar står nu oanvända och utegångsförbudet är fortfarande i kraft. I norra Maungdaw och Buthidaung, där våldet var som värst och jordbruket stördes kraftigt, utgjorde rohingyerna en majoritet av befolkningen fram tills förra året.
10. 9500 rohingyer har korsat gränsen till Bangladesh sedan början av 2018. Det är en stor förändring från de hundratusentals som flydde under 2017. Men nu har de flesta rohingyer redan flytt Myanmar så siffran för 2018 kan reflektera slutet på vad som har varit en stor konflikt-driven flykt. Myanmar har gått med på att släppa in rohingyerna igen, men i ett långsamt tempo och det finns tvivel ifall alla vill återvända nu.

Text: Andre Vornic

Läs mer om situationen i Myanmar och WFP:s insatser.