Skip to main content

Liberee överlevde folkmordet och hjälper nu andra

Det är nästan 25 år sedan folkmordet i Rwanda. Liberee Kayumba arbetar nu för att hjälpa de flyktingar som kommer till hennes land.
, Jonathan Eng
1*WVuly4FoTPNJgyjOqTz01w.jpeg
Det har gått 24 år sedan folkmordet i Rwanda. Liberee Kayumba säger att det fortfarande känns som att det skedde igår. Foto: WFP/ Jonathan Eng

Liberee var bara 12 år gammal när folkmordet förvandlade hela Rwanda till ett dödsfält. Hon minns fortfarande allt som hon såg då. De hemska minnena finns fortfarande kvar och plågar både Liberee och andra rwandier.

"Jag brukade ha en stor familj med föräldrar, syskon, mor- och farföräldrar och kusiner. Många av dem dog under de där månaderna,'' säger Liberee. "Jag såg när mina föräldrar och bröder mördades framför mina ögon. Att återhämta sig från det har inte varit lätt för mig och mina systrar."

"Det ger dig ett annat sorts hjärta när du sett människor döda andra människor" — Liberee Kayumba

Liberee bor i Rwandas huvudstad Kigali och arbetar för FN:s World Food Programme. Hon har sett de framsteg och den utveckling som skett sedan den slakt som nästan förstörde hela hennes land.

Under folkmordet 1994 flydde miljontals människor landet. Många hade förlorat allt: deras inkomst, vänner och familjer. Sedan dess har många återvänt och fortsätter än idag att återvända till Rwanda. När de anländer får de hjälp av staten i Rwanda och i områden där livsmedelsförsörjningen är otrygg får de hjälp från WFP.

1*6sSZsAnYOG138f-gzvhU7A.jpeg
Flyktinglägret Mahama i Rwanda. Det som brukade vara en skog på gränsen till Tanzania är nu hem för mer än 60 000 burundiska flyktingar. Foto: WFP/ Jonathan Eng

Sedan folkmordet har mycket hänt och rollerna har ändrats. Idag kommer flyktingar till Rwanda ifrån samma länder som rwandier sökt skydd i för 24 år sedan. Liberee och många andra rwandier tar emot dem med öppna hjärtan.

"Från vad jag sett tidigare i mitt liv kan jag sätta mig in i deras situation. Jag har en större förståelse för vad de går igenom i flyktinglägren," säger Liberee. "Vi kan ge dem mat och se till att deras mest basala behov möts. Men livet i lägret är tufft och det är långt bort ifrån ett hem."

Flexibla bidrag från bland annat Sverige och de andra nordiska länderna har hjälpt flyktingarna i Rwanda. Men WFP har ändå inte tillräcklig finansiering. I november 2017 tvingades WFP minska ransonerna med 10 procent och i januari 2018 minskades de ytterligare och är nu 25 procent mindre än normalt.

Liberee arbetar i lägren och pratar med de som påverkas av nedskärningarna och förklarar vad det är som sker. Hon försöker förstå vad flyktingarna går igenom. Hon menar att hon har en djupare förståelse för deras tuffa situation på grund av hennes egna erfarenheter från folkmordet.

"Det ger dig ett annat sorts hjärta när du sett människor döda andra människor och du sett allt lidande. Det är annorlunda från de som aldrig upplevt något liknande mot vad som skedde då," säger Liberee.

Rwanda är ett av de mest tätbefolkade länderna i Afrika och är nu även hem för 160 000 flyktingar, främst ifrån Kongo och Burundi.

Liberee arbetar med att kontrollera livsmedelsassistansen i flyktinglägret Mahama där det bor fler än 60 000 burundiska flyktingar. Hon är den utav WFP:s medarbetare som arbetar närmst flyktingarna och försöker lösa de problem som uppstår.

"Jag gillar att hjälpa andra och att arbeta som humanitär biståndsarbetare — framförallt när jag kan lösa ett problem åt någon för att göra deras liv lite enklare," förklarar Liberee när vi står i mitten av den högljudda utdelningen av livsmedelsassistans.

"Ända sedan jag var ett barn har jag velat hjälpa de som är i behov av hjälp," säger hon. Minnena från folkmordet och att ha sett alla de utsatta människorna har motiverat mig att arbeta för WFP. Som de flesta rwandier fick jag själv hjälp från WFP och minns högenergikexen som vi fortfarande ger till skolbarn idag."

Efter folkmordet gav WFP livsmedelsassistans till människor i behov av hjälp. Sedan dess har WFP:s arbete förändrats och nu handlar det mest om att ge tekniskassistans till regeringen och stärka motståndskraften i samhället. Flyktingar från grannländerna och återvändande rwandier mottager fortfarande livsmedelsassistans. Oftast sker hjälpen via ett kontantbaserat stöd, men i flyktinglägret Mahama får de matransoner.

1*tHJyhLII_skgDFgqOUMc4g.jpeg
Liberee hälsar på barn under en matdistribution. Foto: WFP/ Jonathan Eng

Liberee och hennes team ser till att flyktingarna i Mahama får livsmedelsassistans och att den är utav hög kvalité. Det var ett självklart val för Liberee att bli en humanitär biståndsarbetare. Det är ett sett att ge tillbaka, men hennes jobb på WFP betyder mer än så.

"Mat är liv och utan mat finns inget liv. Tala med vem som helst i lägret, alla skulle säga att mat är det absolut viktigaste," säger Liberee. "Innan kunde de själva se till att de hade tillräckligt med mat, men nu är de helt beroende av oss."

Du kan bidra till WFP:s arbete. Stöd oss nu!