FN:s livsmedelsorgan varnar för ökade nivåer av akut hunger med risk för hungersnöd i fyra hotspots
KÖPENHAMN – Världen står inför ökad hungersnödslarm, varnar en ny rapport från två FN-organ. Rapporten kommer med en tydlig varning; i fyra länder finns det områden som snart kan komma att drabbas av hungersnöd om det sker en ”ytterligare försämring de kommande månaderna”. Dessa länder är Burkina Faso i Västafrikas Sahel-region, nordöstra Nigeria, Sydsudan och Jemen.
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och FN:s World Food Programme (WFP) har idag publicerat rapporten The Early Warning Analysis of Acute Food Insecurity Hotspots, som beskriver en farlig kombination av konflikt, ekonomisk nedgång, klimatextremer och COVID-19-pandemin. Dessa driver människor längre in i nödfasen av otrygg livsmedelsförsörjning.
Delar av befolkningen i de fyra allvarligaste hotspotsen upplever redan en kritisk hungersituation, där rapporten varnar att eskalerande konflikt likväl som ytterligare begränsningar av humanitärt tillträde kan öka risken för hungersnöd.
Men dessa fyra länder är långt ifrån de enda platserna i världen där en akut otryggad livsmedelsförsörjning har nått nya höjder, vilket noteras i rapporten vara drivet av en kombination av orsaker. Ytterligare 16 länder har en hög risk för ökade nivåer av akut hunger.
Målet med Hotspots-rapporten är att informera om brådskande åtgärder som kan vidtas nu för att förhindra en allvarlig katastrof – eller flertalet katastrofer – om tre till sex månader. Hur situationen utvecklar sig i högriskländerna kommer bero på konfliktdynamik, livsmedelspriser och de otaliga effekterna som COVID-19-pandemin har på deras livsmedelssystem, nederbörd och skörderesultat, humanitärt tillträde, samt givares beredskap för att fortsätta att finansiera humanitära insatser.
”Den här rapporten är en tydlig uppmaning till brådskade åtgärder”, säger Dominique Burgeon, FAO:s Director of Emergencies and Resilience. ”Vi är djupt oroade över den sammanlagda effekten av flera kriser som försvagar människors förmåga att producera och få tillgång till livsmedel, vilket ökar risken för extrem hunger. Vi behöver ha tillgång till dessa människor för att försäkra att de har mat såväl som medel att producera mat, samt förbättra deras försörjning för att förhindra ett värsta tänkbara scenario”.
”Vi står vid en katatrofal vändpunkt. Återigen riskerar vi hungersnöd i fyra olika delar av världen samtidigt. När vi förklarar hungersnöd betyder det att många liv redan har gått förlorade. Om vi väntar för att veta med säkerhet kommer människor redan ha dött”, säger Margot van der Velden, WFP:s Director of Emergencies.
”2011 drabbades Somalia av hungersnöd som kostade 260 000 människor livet. Hungersnöd förklarades i juli, men de flesta hade redan dött i maj. Vi kan inte tillåta att det händer igen. Vi måste göra ett val; snabba åtgärder idag, eller samvetslös förlust av liv imorgon”, varnar hon.
Negativa trender överlag
Sammantaget pekar den gemensamma rapporten på totalt 20 länder och situationer som löper ”ytterligare risk för försämring av akut otryggad livsmedelsförsörjning”, där viktiga drivkrafter för hunger inkluderar utbreddning och eskalering av våld, ekonomiska kriser förvärrade av de socioekonomiska effekterna av COVID-19, extrema väderförhållanden, gränsöverskridande hot som ökengräshoppor och brist på humanitärt stöd.
Rapporten noterar att i Demokratiska Republiken Kongo beräknas nu 22 miljoner människor leva med akut otryggad livsmedelsförsörjning – den högsta siffran registrerad för ett enskilt land. Burkina Faso registrerade den största ökningen, med nästan en tredubbling av antalet akut hungriga människor jämfört med 2019. Det har drivits av konflikt, tvångförflyttningar och COVID-relaterade effekter på sysselsättning och tillgång till livsmedel.
Situationen är också svår i Jemen, där existerande otrygg livsmedelsförsörjning i kombination med konflikter och en växande ekonomisk kris kan leda till ytterligare försämring av en redan kritisk situation för tryggad livsmedelsförsörjning.
Katastrof/hungersnöd är den allvarligaste av de fem faser som används av klassifikationssystemet Integrated Phase Classification (IPC) för att kartlägga eskalerande grader av otrygg livsmedelsförsörjning. När den här extremfasen är uttalad betyder det att människor redan har börjat dö av svält. Hotspots-rapporten fastslår att om inte brådskande åtgärder vidtas nu, riskerar världen att uppleva sitt första utbrott av hungersnöd sedan det senast förklarades 2017 i delar av Sydsudan.
Den nya rapporten har tagits fram genom Global Network Against Food Crises (GNAFC) – en allians för humanitära- och utvecklingsaktörer som lanserades 2016 av den Europeiska Unionen, FAO och WFP för att tackla de grundläggande orsakerna till livsmedelskriser genom delad analys och kunskap, stärkt samordning vid faktabaserade insatser samt gemensamma insatser över hela humanitära-, utvecklings- och fredsnexuset.
Foton tillgängliga här.
Videomaterial tillgängligt här.
# # #
FN:s World Food Programme är världens största humanitära organisation som räddar liv i kriser, bygger välstånd och stödjer en hållbar framtid för människor som återhämtar sig från konflikter, katastrofer och effekter av klimatförändringar.
Sverige är en av de viktigaste givarna av kärnbidrag till WFP. Det stöd som ges som kärnbidrag ger WFP flexibilitet och gör det möjligt för WFP att agera snabbt och effektivt när katastrofer inträffar. Kärnbidraget hjälper även WFP att finansiera försummade kriser och säkerställa att hjälpen når fram till de som behöver den som mest.
Följ oss på Twitter @WFP_SE, @WFP_Media
