Barn som gråter av hunger och dör av undernäring. Människor som riskerar att bli beskjutna för att nå fram till hjälpkonvojer och som tvingas leva på djurfoder och soppa gjord på löv och gräs.
Moses är en far till tre och på fritiden är han en biodlare. Moses har jobbat för FN:s livsmedelsprogram (WFP) i 15 år och är nu på frontlinjen i WFP:s arbete med flyktingkrisen i Uganda. Under World Humanitarian Day (19 augusti) vill vi dela hans historia.I en våldsam och konfliktdrabbad region, är Uganda värd för världens tredje största flyktingpopulation.
Sverige är en av WFP:s viktigaste strategiska partners som bidrar med tillförlitlig och flexibel finansiering samt ett aktivt deltagande i gemensamt påverkans- och policyarbete. Under det senaste årtiondet har Sverige varit bland WFP:s största flexibla givare och är en stark förespråkare för upprätthållet humanitärt stöd runt om i världen.
Varför sökte du dig just hit?
Rakel: Jag var nyfiken på kommunikations- och påverkansarbete och ville kombinera det med min bakgrund inom internationell utveckling och hållbara livsmedelssystem. Det var dessutom lite av en dröm att få jobba i FN-staden i Köpenhamn. Här arbetar 1 600 personer från 108 olika länder på 11 olika FN-organ.
Smala gränder ringlar sig nedför backen och in mellan de tätt packade plåtskjulen. Den här labyrinten av trånga gator rymmer de hundratals hem som utgör Moroto Simitini.
Byn ligger i Kenyas kuststad Mombasa, där World Food Programme (WFP) förser familjer som har förlorat sin inkomst på grund av COVID-19 med nödhjälp i form av kontantöverföringar.
